Tämshult, där mina rötter finns, sida 2

Uppgifter jag funnit genom släktforskningen

Min mormor som jag pratade med mycket om gamla tider när jag var liten hette Ingrid. Hennes far kom från Fagerhultstrakten, hans namn var William. Ingrids mor hette Selma och hade sina rötter i Tämshult, sedan långt tillbaka. Men flera år innan de träffades och senare gifte sig, så flyttade en syster en till Williams far som hette  Charlotta till Tämshult. Charlotta tog anställning hos ett par i Tämshult som piga. Paret hon började jobba hos hette Johan och Johanna Abrahamsson och dessa var Selmas morföräldrar.

Detta kunde nog inte Charlotta ana när hon flyttade till byn, att senare i livet så skulle hennes brors son komma till Tämshult också och bosätta sig, och gifta sig med de paret hon var piga hos, deras dotterdotter Selma. Vilka konstiga "vägar" livet tar sig ibland.

Detta var året 1855 och och Selmas moster Jenny föddes och hennes morbror Frans var 2 år gammal. Men Selmas mor Hedvig (Hedda) var ännu inte född. Frans lämnade senare Tämshult och emigrerade till Amerika.

Pigan Charlotta var 22 år gammal då och hon var nog duktig, för hon hade 5 stycken  a  i läsning och Lutherska catechesen.

Dråp i Tämshult

Tidningen  "Kalmar" skriver 1899-02-27   så här;

För dråp hafva af kronolänsman Gustaf Wallgren häktats och till härvarande länsfängelse införpassats 34-årige torparen Frans Engelbert Nilsson och hans broder, 25-årige arbetaren Carl Ang. Nils-son, båda från Tämshult i Kråksmåla socken. De äro misstänkta att hafva i torsdags afton  vid fjerdingsstolpen vid Tämshult dräpt Emil Isaksson från Krokstorp i Elg-hults socken. Båda neka för brottet samt säga sig vid tillfället hafva varit berusade.

Det finns två ganska stora backar innan man kommer till infarten mot Tämshult från Grönskåra by. Jag har alltid hört att man kallar dessa backar för "spinkabackarna", och det har jag själv alltid nämt dem vid det namnet. Det är egentligen de "nya spinkabackarna", för den gamla vägen går längre in till vänster i skogen och där finns de gamla "spinkabackarna". Det är inget namn som bara är påhittat, utan det finns en berättelse som ligger till grund för namnet. Stig Bäckstrand skriver 1935 så här om uppkomsten till namnet "spinkabackarna"; Spinke ska ha varit ägare till Sadeshult herrgård i Fagerhult långt tillbaka i tiden. Det har berättats att han varit mycket sträng mot sina underlydande och låtit inrätta spöstraff och flitigt tagit det i bruk. En dag gav han sig ensam iväg från Sadeshult för att rida till Kalmar. Följand morgon kom hans häst med tom sadel tillbaka till Sadeshult. Spinke fann man sedan ihjälslagen här i spinkabackarna. Då han inte var rånad troddes det bestämt att det var hans eget folk som tagit hämd på honom. I Fagerhults socken berättar man att Spinke varit en av Dackes män, som kommit i tvist med Dacke och flytt från hans läger uppe vid Ringhult. Han hade blivit dödad i spinkabacken.

Minnesanteckningar

Bland mina anteckningar ligger ett brevpapper som jag har skrivit ner uppgifter på. Jag var 20 år och åkte ut till Tämshult och pratade med en man som bodde på en gård där. Jag har skrivit så här;

 

Har pratat med "Manfredssons" i Tämshult den 29 juni 1988.

Han berättar för mig att William Johansson (som var min mormors far) kom till Länsbogården i Tämshult och arrenderade den. Där tog Selma Svensson (min mormors mor) anställning som hushållerska. De gifte sig sedan och flyttade från Länsbogården ner till ett stort gammalt rött hus, som inte finns idag.  Där bodde de ett tag, men flyttade sedan in i ett grannhus, ett mindre litet rött hus, för de rev det stora gamla röda huset. Men senare tog de virket från det gamla röda huset och byggde sig ett nytt gult hus, som de flyttade in i. Mitt emot så byggde William även en stor ladugård, på samma plats hade det legat två små ladugårdar tillbaka i tiden. William och Selma fick sedan två flickor, Fanny och Ingrid.

Bakom det stora röda huset, längre ner så låg det också förr ett annat litet hus. Det rev de också ner och byggde upp på ett annat ställe i Tämshult, på en äng längre upp som de kallade "Askelyckan". Det huset kallade vi alltid för "Martins hus", för där bodde min mormors morbror Martin. Martins mor hette Hedvig och hennes föräldrar hette Johan och Johanna Abrahamsson och de bodde och levde alla i Tämshult. Snett bakom "Martins hus" så ligger det ett mycket litet torp.( Stommen av huset finns kvar idag). Manfredsson berättar för mig att ett tag så bodde de 11 personer i detta lilla hus. Det var Martins morföräldrar Johan och Johanna, hans mor och far Hedvig och Frans och deras 7 barn. Men när de senare flyttade upp huset till ängen "Askelyckan" som ligger neranför det lilla röda torpet, så kunde hans föräldrar och syskon flytta ner i det.  Johan och Johanna fick tre barn, det var Hedvig, Jenny och Frans. Jenny flyttade till Aboda, Frans emigrerade till Amerika och Hedvig blev kvar i Tämshult och gifte sig med Frans.

Funderingar om soldat?

Sedan jag var liten så har jag vetat om en stuga som tillhör Tämshult som vi alltid sa "Brings stuga" om, stugan finns kvar än idag.Vad jag har minnen av så sas det att en soldat vid namn Bring hade bott där förr. I boken "Grönskåra i gamla tider" är det skrivet om hans familj. Där står det;

Efter Annikas död på 1870-talet bygger här sockenskräddaren Isak Peter Jonsson ett hus, på friköpt tomt. Här kommer Isak Peter Jonssons son Gustav och hans hustru Anna att bo. Gustav är soldat för Tämshults rote och får namnet Bring, senare kommer Gustavs son Erik Bring att bo där.

MEN när jag tar kontakt med Eksjö Museum och de tittar i Smålands soldatregister så säger mannen jag talar med att; det verkar inte som att det har funnits någon Rotegård i Tämshult, inga soldater finns registrerade där.

Hur kan det finnas så olika uppgifter? Är det så att Rotegård är en "gård", detta hus som Bring bodde i ansågs bara som ett torp, så därför fanns det inte registrerat. Det var bara soldaten Bring som bodde i sitt torp med sin familj?

Ortnamnet Tämshult

Jag tog för några år sedan kontakt med Institutet för språk och folkminnen, namnavdelningen för att fråga om bynamnet Tämshult. De svarade mig i brev att av kopior framgår den äldsta skriftliga uppgiften från 1490-talet. Vidare finns det en hänvisning till Hellqvists utredning, studier övfer de svenska sjönamnen 1903-1906. Tämshult har namn efter sitt läge vid sjön, vars namn Hellqvist ger en tolkning av. Bynamnet innehåller sjönamnet  i en numera förkortad form och "hult" med betydelsen "skog".  Många nybyggen i skogsmark fick under medeltiden namn som slutar på hult. Sjön intill Tämshult heter Tämmen.

Jag har själv skrivit av från en bok som heter "Den medeltida Sverige, Småland". Där finns namnet med men stavas på ett annat sätt, det står Themumshult, 1400 -talet (1405-talet). Det är alltid svårt att tyda sån gammal text.

En god vän hittade uppgiftersom han skickade över till mig, där stod det; Tämshult - by med kvarn i Kråksmåla socken, Handbörds härad, Kalmar län, vid sjön Tämmen i gränsen till Kronobergs län.

Efterlysning!

Jag har vid flera tillfällen sett när jag har forskat över människor som har bott i Tämshult, att de har bott på Gröndal. Huset har antagligen haft namnet Gröndal. Men jag har Aldrig kunnat räkna ut vilket hus det är, eller Var det har legat - och jag är mycket nyfiken på det!  Men sedan hittade jag uppgifter där det står "Gröndal - Gröndalshägnen" Tämshult 1:3    Torpskylt märkt med nummer 34:71    Kategori: Skattetorp - Arrendetorp.

I och med dessa uppgifter jag fann så antar jag att det är rivet och inte finns kvar längre, men att det står en torpskylt där torpet en gång har stått.

Om någon har uppgifter om detta ställe eller något kort på det så skulle jag bli väldigt glad om ni ville dela det med mig. Detta är också något jag har funderat mycket på.

"Fällan" i Tämshult. När jag var liten hörde jag min mormor ofta prata om ett torpställe som hette Fällan som tillhörde Tämshult. Hon nämnde det ofta, men det blev aldrig att vi åkte dit. Men jag kunde aldrig glömma det och har tänkt på det ibland. Förra sommaren bestämde jag mig för att leta upp det, man kör nämligen inte ner rätta "byvägen" utan får köra en annan väg dit och det ligger en lite bit ifrån själva byn, men tillhör ändå Tämshult. Jag skaffade mig en karta och tog min moped och körde ut på småvägarna och hittade det. Det var verkligen spännande att äntligen få se detta hus. Det var ett så väldigt litet och gulligt torp på något sätt. Ska man gå in genom dörren så måste man böja huvudet för att kunna komma in i huset, det var så lågt. Men jag har sett vid flera tillfällen att olika människor har bott på Fällan, Tämshult när jag har forskat på människor som har bott i byn, så det har varit bebott av många genom åren, trots sin lilla bostadyta. Det finns nog någon slags liten övervåning eller sovloft på stugan också efter vad jag kunde förstå. Vid sidan fanns det utedass, vedbod, och en matkällare har det funnits också en gång men den var helt inrasad. Den lilla stugan ligger mycket vackert i öppet landskap, så man ser långt. Inte allt för långt tillbaka i tiden vet jag att det bodde två damer där på somrarna och hade det som sommarställe. Men tydligen fanns det nog inte möjlighet till att få något vatten där, för en man vid namnet Sigfrid bar vatten i hinkar från Tämshult till damerna. I somras gick jag med en kvinna som heter Eira tvärs över ängarna ner till Tämshult. Hon är uppfödd i grannbyn Mjöshult och minns huset sen hon var liten också. Det var en trevlig promenad och vi såg att det var ganska långt faktiskt som han gick och bar vatten till dem.
Detta är Lanthandeln som var i Flatehult, grannbyn till Tämshult. Detta var den närmaste affären att gå till och handla om man bodde i Tämshult. Det är ungefär bara två kilometer fram till Flatehult från Tämshult.
När man bodde i Tämshult förr så var närmaste grannbyn Flatehult. Där fanns Järnvägsstation, Lanthandel, Skola och Mejeri. Järn vägen gick igenom utkanten av Tämshult och sedan fram till Flatehult. Detta är Flatehults järnvägsstation som även hade postutlämning. Det andra huset ni kan se hade toaletter och bakom själva stationshuset ligger godsmagasinet. På stationshuset sitter fortfarande skylten "FLATEHULT" kvar sedan det var stationshus där.
Detta är vägskylten ner till Tämshult och min amerikanska släkting Al Johnson. Han besökte mig sommaren 2013 och ville gärna se byn där vår gemensamma släkting kom ifrån. Vår släkting hette Frans Johansson och växte upp och bodde här tills han emigrerade till amerika. Där blev hans namn Frank Johnson.
Detta är en vy utifrån Tämshult med en av stenmurarna som finns bevarade därute.
Tämshult tillhörde Kråksmåla kyrka förr i tiden, precis som idag. När jag har släktforskat så har jag stött på olika präster som har varit i Kråksmåla församling. Här är tre av dem; Karlsson, Wulff och Rissling. Det var väldigt intressant att se poträtt av dem när man har sett deras namn så många gånger. Karlsson var verksam åren 1869 - 1876, Wulff 1877 - 1890, Rissling 1890 - 1901.
I Tämshult så finns det fyra stycken varg-gropar och detta är den som är bäst bevarad. Det är intressant att se såna här spår från en "svunnen tid".

Utdrag ur tidning 1869, angående Tämshult

Detta är ett utdrag ur en tidning som hette KALMAR tror jag 1869. Jag hade lite svårt att se vad det stod i början.

 

1869-02-24

Borgenärerne uti ............ange............las att manngrant som möjligt, sammanträda på Kråxmåla gästgifvaregård Måndag den 1:ste nästkommande Mars kl.11 f.m. för att öfverlägga och besluta om flere högst vigtiga ärende. Såsom: 1:o huru och när de på Tämshult varande kreatur skola afyttras. 2:o På hvad sätt förfaras skall med en del stridige fordringar. 3:o Om af arrendator på Tämshult begärde afdrag a`arrendesumman till följd af missvexten m.m   Erinras att de frånvarande få åtnöjas med de närvarande beslut. Mjöshult, Tämshult och Fagerhult den 18 februari 1869.

CLAS FALKENBERG,  L.A HÄGGBLOM, CLAES LÖFGREN

Det fanns en järnvägsstation i byn Flatehult som låg precis intill Tämshult. Där stängdes biljettluckan igen för gott 1960. (Bilden tagen ur boken Mönsterås - Åseda Järnväg, av Björn Edman)
Detta är Tjänstetidtabell 15 maj1936 med tåget. 1931 började persontåg 5 att gå på söndagar sträckan Fagerhult - Alsterbro för att transportera kyrkbesökare mellan Kråksmåla - Alsterbro. (Tagit bild och uppgifter ur boken Mönsterås - Åseda järnväg, av Björn Edman). Järnvägen gick igenom Tämshult by. Det närmaste järnvägsstationen på ena sidan var Grönskåra och på den andra sidan var det Flatehult. De hade närmast till Flatehult, det låg precis intill Tämshult.
Flatehults stationshus, ligger bara någon kilometer från Tämshult. Bilden är tagen från Sveriges Järnvägsmuseums bildarkiv.
Flatehults järnvägsstation, grannbyn till Tämshult. Bilden är tagen från Sveriges Järnvägsmuseums bildarkiv.
Flatehults Järnvägsstation, ligger bara någon kilometer från Tämshult. Bilden tagen från Sveriges Järnvägsmuseums bildarkiv.
Ladugård i Tämshult. Detta är en del av ladugården, en del är riven. Den byggde min mormors far William Johansson.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Ulrika | Svar 04.03.2017 12.17

Hej Anemon! Det glädjer mig att du tycker om min hemsida! Tack

Ulrika | Svar 04.03.2017 12.11

Hej Eva! Så intressant att läsa! Du får gärna kontakta mig på E-mail; gronskara.hembygd@gmail.com. Mvh Ulrika

Eva Ljungberg | Svar 27.04.2016 20.50

Har varit inne och läst på din sida. Min farmor o farfar bodde i Tämshult från tiden 1909 31/3 tills 1914 21/3 med sin familj . Skulle gärna vilja få kontakt
me

Anemonen | Svar 08.01.2015 19.51

Finfina bilder på den hemsida. Har åkt runt lite i bygden din. Jag hoppas, att det löser sig med din fråga du ställde till mig. Anemonen på Käringafällan

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

15.03 | 09:18

Kul historia om poststationen i Grönskåra! Frans August Grönqvist var min farfars farfar. Vet du om garverihusen finns kvar?

Leif Grönqvist

...
04.03 | 12:17

Hej Anemon! Det glädjer mig att du tycker om min hemsida! Tack

...
04.03 | 12:11

Hej Eva! Så intressant att läsa! Du får gärna kontakta mig på E-mail; gronskara.hembygd@gmail.com. Mvh Ulrika

...
04.03 | 12:01

Tack!! Om du går in på sidan "Min hembygd" och rullar ner till fotona. Börja från första foto och räkna, sedan är det bild 78. Vänster om Runemalms affär.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS