Min hälsa och vad det innebär i vardagen............

Hälsan är något som påverkar ens liv så väldigt mycket. Med en bra hälsa har man mycket möjligheter, men med en dålig hälsa blir man väldigt begränsad i sitt liv och sin vardag.

Jag kan säga att jag egentligen aldrig har haft hälsan på "min sida", utan varit sjuk mycket i hela mitt liv. Redan när jag var liten så hade jag mycket problem med magen och i tonåren fick jag astma och eksem. Jag hade väldigt lätt att få förkylningar och liknade sjukdomar. 

När jag var i 20-årsåldern så fick jag mycket inflammation i mitt tandkött, och de sa till mig att de skulle göra allt som de kan, för att rädda min tänder, så att det inte blev tandlossnig. Som tur var så lyckades de häva det och jag fick behålla mina tänder. Jag började få mycket problem med kotor i ryggen och mycket värk av det, de "låste sig", det har jag fortfarande problem med idag. Jag har gått mycket hos sjukgymnaster och naprapater på grund av det. Jag har haft annan värk också i kroppen. Mitt immunförsvar är väldigt dåligt och man får väldigt lätt förkylningar, infektioner, inflammationer och virus. Jag har haft väldigt mycket urinvägsinfektioner och bihållsinflammationer genom åren. Det som är så jobbigt är att man aldrig riktigt hinner "hämta sig" från en sjukdom, förrän nästa "slår till". Man får aldrig någon ärlig chans att "komma igen" med sin hälsa, och man är trött så mycket!

Men de sista 8 åren har varit riktigt tuffa år. En av de halaste dagarna den vintern så blev jag påkörd av en bil i en rondell i Växjö och fick en whiplashskada, sedan den stunden så har jag levt med daglig värk, dygnet runt. Ett halvår i början av min skada så åt jag "maxdos" av värktabletter, för man stod inte ut med smärtan annars. Det har bitvis varit en smärta som är bortom "alla rimliga gränser", för vad man orkar bära. Den tiden gick man i ett ständigt "rus" av alla värktabletter, där man hela tiden var omtöcknad och levde som i en "dimma". Det kändes som att man befann sig som i en "bubbla" och inne i bubblan var jag , och utanför bubblan pågick "världen", men Jag var inte delaktig av den då.

Sedan vid ett par tillfälle så "strejkade magen" på grund av alla värktabletter, man blev jättedålig i magen. Då fick jag sätta mig själv på "avgiftning" och försöka att läka magen. Sluta helt med alla värktabletter, och bara äta kokt och magvänlig mat tills magen hade läkt igen. Sedan när värktabletterna skulle gå ur kroppen så blev man riktigt sjuk av det, det var väldigt jobbigt. Min räddning var när jag sedan kom in på Smärtsektionen i Växjö. Jag var väldigt dålig då, men insåg ändå att det Här var nog min enda chans att komma tillbaka till "livet" igen. Jag bestämde mig bara, för att ta till mig all kunskap och hjälp jag kunde få där. Det var underbara människor som jobbade där och det gav en styrka också att kämpa sig tillbaka igen. Jag satte ihop mitt eget träningsprogram som jag tränade varje dag, där ingick qigong och promenad också. Och jag blev så pass bra under tiden där, så jag kunde börja arbetspröva när min tid var slut där. Det var fantastiskt, jag fick komma till en arbetsplats som alltid varit min dröm, till ett museum, Växjö museum. Jag har alltid varit intresserad av gamla saker och det var mycket intressant och man lärde sig mycket där. Under de första 4-5 åren kämpade jag också för att få någon slags ersättning ifrån försäkringsbolaget för min skada, som man har rätt till. Den kampen är jättejobbig och tar så himla mycket kraft ifrån en, som man så väl behöver till att läka sin kropp istället i den situation man befinner sig då. Men kampen var förgäves och utan resultat. Deras motivering till att man inte skulle få någon ersättning varierade och ibland var den helt otrolig. Bland annat så sa de att skadan på Bilen var "För liten" för att få att man skulle kunna få en sån skada, vid något tillfälle sa de att min värk var psykisk, och vid ett annat tillfälle sa de att Whiplashskador finns inte, det hade en internationell undersökning bevisat..........................Allt för att hitta en motivering till att slippa betala ut någon ersättning till skadade personer. Det kostade mig mycket pengar också. Mot deras stora bolag är man helt "Maktlös" som den lilla människan, där har man inget att sätta emot eller kunna få ut.

Om någon idag skulle fråga mig om ett råd, om de ska kämpa för att få ut någon ersättning för sin whiplashskada, så skulle jag säga av egen erfarenhet - Nej, gör inte det. Ta den kraften och energin och lägg på din hälsa och försök att bli bättre istället!

Under min tid på muset så började jag att bli dålig igen, men på ett annat sätt. Jag började bli så dålig i min mage igen och ofta när jag hade ätit så fick jag så mycket slem, hosta och tungt att andas, och jag var mycket trött. Jag var hos flera läkare, men ingen tog mig direkt på allvar. En läkare sa till mig att jag skulle gå hem och försöka att se mer "positivt på livet", ha en mer positiv livssyn så skulle jag bli bra igen...................................ja, vad säger man??

Sen var det en god vän till mig som sa att du kanske har någon allergi? Så jag gick och gjorde såna tester och det visade sig att jag hade allergi mot massor av födoämnen. Jag hade allergi mot ägg, mjöl och mjölk och ett femtiotal saker till.

Här började ett "nytt kapitel" i mitt liv. Man fick börja med en helt annan kost, och hitta andra saker istället för allt det andra som man alltid har ätit. Alla de nya produkterna är också mycket dyrare än det "vanliga" man alltid har ätit. I början kostade en liter Sojamjölk 24-25 kronor. Och det "rimmar" väldigt dåligt, för när man är sjuk och inte kan jobba så har man väldigt lite pengar att röra sig med också. Man måste också läsa väldigt noga på alla matpaket man köper för att se vad de innehåller, och det tar sån tid. Men när man har så mycket som man är allergisk emot som Jag, så får man ändå i sig födoämnen som man inte tål med jämna mellanrum och blir dålig.

De nya "ersättningsvarorna" som jag har hittat beter sig inte i bakning och matlagning som det gamla som man är van vid, så väldigt mycket har blivit så dåligt och jag har fått slänga ut massor av mat genom dessa åren. Det är både tid, energi och pengar som bara slängs iväg. Jag tyckte förr annars att det var roligt att baka, men det har omvandlats till något negativt idag istället. Det är väldigt svårt att få det bra idag, med mina ingredienser.

Mitt liv har blivit väldigt begränsat och "stängt" på något vis idag. Jag har inte råd att ha någon bil nu, och det här "spontana" att bara åka iväg har försvunnit det mesta. Idag måste jag själv laga all mat själv i princip som jag ska äta under dygnet, det tar tid och mycket energi. Ska jag åka bort så måste jag planera all mat och laga och paketera och ta med mig så jag har något att äta under hela tiden jag är borta. Jag kan spontat inte bara gå hem till någon och fika bara, utan alltid ha min egna mat med mig. Jag är min "egen kock" hela tiden. Ibland blir man så Himla trött på det, så man vill bara inte ställa sig där i köket Igen!!

I samband med att jag har varit ganska dålig länge nu, av ett ämne som jag inte tål, som jag har fått i mig, så kom även eksemet tillbaka, och nu satte sig det i ansiktet. Det var jobbigt när det var runt ögonen, sved, irriterade och svullnade.

Visst tappar man "hoppet och fotfästet" ibland, men jag försöker att tänka att det finns de som har det ännu värre än jag. Jag kan se med mina ögon, jag har mina armar jag kan göra saker med och jag har mina ben som jag kan gå med. Det går mycket upp och ner, dagar man är dålig kan vara Mycket tunga! Men när de dagarna kommer då man mår bättre och man har energi, Då är man Jätteglad och vill göra så himla mycket saker...........................Oj, vad mycket roligt det finns att göra här i världen!

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Ulrika | Svar 04.03.2017 11.38

Tack för din omtanke, det värmer att läsa. Har tittat runt lite på det, en känns inte så lätt att hitta rätt. Skulle behöva lite guidning, kyrkor ger fin hjälp.

Eva Ljungberg | Svar 27.04.2016 21.25

Jag beundrar dig om allt du har varit med m och hur du har det. Har du försökt att söka i fonder och få ekonomisk hjälp. Bl a brukar kyrkorna ha en fond

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

15.03 | 09:18

Kul historia om poststationen i Grönskåra! Frans August Grönqvist var min farfars farfar. Vet du om garverihusen finns kvar?

Leif Grönqvist

...
04.03 | 12:17

Hej Anemon! Det glädjer mig att du tycker om min hemsida! Tack

...
04.03 | 12:11

Hej Eva! Så intressant att läsa! Du får gärna kontakta mig på E-mail; gronskara.hembygd@gmail.com. Mvh Ulrika

...
04.03 | 12:01

Tack!! Om du går in på sidan "Min hembygd" och rullar ner till fotona. Börja från första foto och räkna, sedan är det bild 78. Vänster om Runemalms affär.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS